Sorgligt flytta isär när barn är inblandade

Det är alltid lite sorgligt när ett förhållande som en gång var romantiskt och kärleksfullt tar slut. Det som en gång var något positivt slutar i något som inte längre är varken romantiskt eller kärleksfullt. Ännu sorgligare är det när det är barn inblandade. De har ju varken valt sina föräldrar eller valt att de ska gå skilda vägar.

Men i vissa fall, om relationen har blivit väldigt destruktiv, är det absolut det bästa, att gå skilda vägar och lämna varandra ifred i stället för att göra livet surt för varandra. Barn mår inte bra av föräldrar som är elaka eller dumma mot varandra. Då är det bättre om föräldrarna kan samsas, men under olika tak. Barn mår inte dåligt av att ha två hem att bo i. Så är det för de allra flesta.

De flesta är vanliga och normala – även föräldrar

De allra flesta människor och föräldrar är normala, vettiga människor som kan sätta sitt barn främst och kan bortse från egna själviska motiv och komma överens med den man en gång hade en relation till. Det är om någon av dem inte är varken normal eller vettig som det är ohållbart att ett barn vistas tillsammans eller bor med en sådan förälder. Det är i alla de fall som en förälder är våldsam, förgriper sig på ett barn, är psykiskt sjuk eller har en psykisk störning eller är kriminell. Det är i alla de fall som den andra föräldern bör ansöka om ensam vårdnad om sitt barn, för att skydda henne eller honom mot en destruktiv förälder.

Många domstolar brukar ge socialtjänsterna i våra kommuner uppdraget att genomföra utredningar som kan visa hur domstolen borde döma i dessa fall. Och i 99 fall av 100, litar de blint på vad socialtjänsterna kommer fram till och rekommenderar. Det som ren problemet är att socialtjänsten själva missar att de som kommer till dem och begär ensam vårdnad, ofta faller in under någon av de kriterier vi här har nämnt.

Då bör en förälder ansöka om ensam vårdnad om barnet

Det är nämligen så att de flesta människor är normala, vettiga föräldrar, som kan komma överens med sin partner även om man har skilt sig från honom eller henne. Det är inte de som begär ensam vårdnad om sitt barn, eller som hamnar som föremål  för utredningar inom socialtjänsten. Tvärtom. Det är nästan utan undantag de föräldrar där den ena är våldsam, förgriper sig på sin familj, är kriminell, missbrukare, psykiskt sjuk eller har en psykisk störning, ändå behandlar socialtjänsten föräldrarna och barnen som om inget av detta existerar. Dessutom saknas barnperspektivet fullständigt i vissa fall. Det finns vissa kommuner där detta fungerar alldeles ypperligt, men i alltför många fall existerar inget av detta. För föräldrar som kanske har levt under hemska former med en psykiskt sjuk person, psykiskt störd eller missbrukare, kriminell eller våldsam förälder är det förödande att socialtjänsten inte tar problemen på allvar och går in och skyddar barn som är uts

25 apr 2018