Flytta isär

Mötas och skiljas är livets gång. Vi träffar människor hela tiden, vi knyter nya kontakter och vi kan omöjligen ha lika goda kontakt med alla dessa – över lång tid. Det gör att vi glider ifrån varandra och där vi kanske umgåtts intensivt under en längre period; bara för att efter ett tag se att sms slutar trilla in, att mailen uteblir och att vi istället ringer till någon annan person då vi behöver tröst, goda råd eller bara är i behov av att skratta. Att skiljas blir i dessa fall ingen stor sak; de flesta är medvetna om spelreglerna och i de flesta fall så är en sådan förskjutning också ett ömsesidigt beslut; taget av båda parter och genom en tyst överenskommelse.

Dock: vi har även de separationer som är tuffare, mer känslosamma och svårare att lösa rent praktiskt. För, där man enbart ”väljer bort” en bekantskap så blir uppbrottet från den person som man en gång älskat betydligt svårare – i synnerhet om det handlar om att man har ett gemensamt boende.  Dels så ska man ta det känslomässigt tuffa beslutet att det faktiskt är över – den person som man bott tillsammans med under en tid är inte längre en person som man hyser samma starka känslor för. Dels så ska man också förklara detta för vederbörande och slutligen så ska man dels även A) försöka hitta en ny bostad B) lösa allt som har med flytten att göra och C) dela upp de saker, föremål och möbler som man gemensamt har köpt. Tre punkter som samtliga ställer höga krav på kommunikationen, förmågan att agera vuxet och på viss effektivitet kombinerad med eftertänksamhet.

Menas med det senare: har man tagit beslutet om att flytta isär så är det i många fall lika bra att få det överstökat och direkt försöka att hitta en ny bostad. Men – och här kommer vår tanke om eftertänksamhet – man kanske inte helt ska se förhållandet som avslutat bara för att man separerat. I många fall så kan det andrum som skapas genom att en flyttar faktiskt skapa nya insikter. Man kanske inser att personen som man lämnat i själva verket är helt rätt för en själv, man kanske känner en ömsesidig saknad och tiden ifrån varandra kan i sådana fall föra två personer närmare varandra.

Menas här: att flytta isär behöver inte innebära att beslutet är definitivt och ibland så kan därför en lösning där man separerar ”på prov” vara en god tanke; helt enkelt för att se huruvida beslutet står fast eller om det kommit att ändras. Det här en sak som faktiskt redan gäller om vi ser till en separation mellan två stycken personer i ett äktenskap och där de begär en skilsmässa. Under vissa omständigheter så får man nämligen en betänketid där har minst ett halvår och maximalt  ett år på sig att förankra sitt beslut och innan ansökan om skilsmässa godkänns. Omständigheterna i fråga är om den ena parten motsätter sig skilsmässoansökan eller om paret har gemensamma barn som är under sexton år gamla.

Något som leder oss in på den känsligaste punkten vid en separation – nämligen om det finns gemensamma barn. För: att skiljas/separera/flytta isär må vara ett tufft beslut att ta redan som det är; men om man dessutom har barn tillsammans så blir det extra tufft. Här måste man vara försiktig och man måste framförallt se till barnens bästa – hela tiden. Det här gäller såväl vårdnad som boende och vidare till hur man hanterar och förklarar situationen på bästa sätt. Det är definitivt ingen dum idé att ta professionell hjälp i detta och exempelvis boka en tid hos en terapeut eller en psykolog för att få bästa möjliga verktyg till en smärtfri (i den mån det är möjligt)separation även från barnens synvinkel.

Flytta isär med barn – tänk på detta

Det finns några saker och detaljer som man bör vara medveten om och ha i åtanke om man står inför att skiljas eller separera och har gemensamma barn tillsammans. För att förenkla här så tänkte vi rada upp några punkter som kanske kan underlätta för er och vi gör det enligt följande:

  • Det är inte barnets fel. Viktigast är att ni förklarar för barnen vad som pågår, varför mamma och pappa ska flytta ifrån varandra och att ni gör detta utan att skuldbelägga- eller smutskasta den andre. Många tar för givet att man bäst förklarar genom en gemensam och synkroniserad historia – men så är inte fallet. Det är okej att berätta sin egen historia, det är okej att visa att man som förälder har känslor – man är arg, man är ledsen, man är besviken; så länge det, som sagt, inte går ut över den andre parten. Kom ihåg dock att barnet/barnen inte ska vara ett stöd för er – de behöver er stöttning.
  • Svara på alla frågor: I synnerhet små barn har ett behov av att bearbeta genom att ställa frågor. Detta då de har en annorlunda världsbild än vad en vuxen har och där allting snurrar runt dem. Ta er tid att svara på frågorna så sakligt som möjligt. Barnen är – extremt viktiga - familjemedlemmar och har rätt att behandlas på ett korrekt sätt.
  • Boende/vårdnad. Gällande vårdnaden så är den även fortsatt gemensam och bäst för barnen är om den förblir så. Gemensam vårdnad innebär att att ni har det rättsliga ansvaret för barnen och det innebär inte att barnen måste bo hos vardera en av er exakt lika mycket. Det senare är tyvärr en vanlig missuppfattning. Som föräldrar så kan ni välja att dela upp boendet efter vad som är bäst för era barn – skola, dagis, fritid och så vidare. Vi ska här tillägga att det i vissa fall kan vara nödvändigt att ansöka om ensam vårdnad och – om situationen kräver – inleda en vårdnadstvist. Där är rätt hjälp absolut nödvändig och vi tänker oss här fall som rör exempelvis grov kriminalitet, narkotika- eller alkoholmissbruk, misstanke om incest och så vidare som exempel på där ensam vårdnad är ett måste.
  • Boende – mer praktiskt: det handlar om en stor omställning för barnen och viktigt är att de får en chans att acklimatisera sig på bästa möjliga sätt. Inred det nya hemmet tillsammans med barnen och låt dem förstå att även detta är deras hem; ett hem där de kommer att känna lika stor kärlek, trygghet och ha lika roligt som de haft i det ”ordinarie” hemmet.
  • Underhåll: Om barnen bor lika mycket hos er båda så betalas inget underhåll ut. Skulle någon av er ha barnen mer så ska den andra betala ut underhåll (för mat, för kläder, för sportutrustning: allt). Hur mycket underhåll som ska betalas ut kan ni själva bestämma.

 

  • Övriga tankar om att flytta isär med barn:

 

  • Ska ni hålla ihop? Många väljer att hålla ihop enbart för barnens skull och där man i själva verket befinner sig i ett extremt olyckligt förhållande. Barn – det här är viktigt – känner definitivt av sådant. Är det verkligen värt att må dåligt och kan ni kanske må bättre – du, din partner och barnen – genom att gå skilda vägar? Terapi är ett bra tips här. Försök att ta extern hjälp innan ni fattar ett förhastat beslut – oavsett i vilken riktning detta beslut pekar.
  • Hitta rutiner: I synnerhet gäller detta överlämningarna av barnen. Det rä nog stressande för ett barn att exempelvis flytta varannan vecka – det blir extra jobbigt om ni som föräldrar inte kan agera som vuxna. Se till att sköta detta snyggt, håll tiderna, kommunicera med varandra och välj exempelvis en neutral plats – kanske på ett lekland så att barnet förknippar överlämningen med något roligt.